I en nyhet från idag så poängteras just detta, att blir det en röd(grön) valseger i höst så vill man återställa, förstatliga Bilprovningen. Det låter ju aldeles lysande, särskilt som Bilprovningen med dess VD själva välkomnar att man blir konkurrensutsatta… (länk)

Låt det vara uppenbart för var och en: höstens val är i högsta grad en fråga om ideologi. När Lars Ohly (och resten av de röd(gröna)) kritiserar avregleringen av Bilprovningen (och lovar att försöka ”stoppa” den) så finns det ideologiska bakgrunder till detta.

Man kanske rentav anser att testning och årlig granskning av personbilar är en del av den basala samhällsservicen som bör utföras i offentlig regi?

Precis som inom andra marknader – telefoni (Televerket som blev Telia och som numera agerar på marknadens villkor, till stort gagn för konsumenterna), TV (SVT har ju tyvärr fortfarande makten över pengarna genom den förlegade och omoderna licenspolitiken), elektricitet (ja… visst, det finns ju dem som menar att avregleringen här gjort priserna högre. Men det finns åtminstone valfrihet att välja, vilket jag tycker är positivt) – så är det att föredra för konsumenterna om det finns olika aktörer som erbjuder en tjänst. ”One size fits all” gäller helt enkelt inte.

Det här är egentligen precis samma sak som frågan om friskolors vara eller icke vara. Ska det ens få finnas några privata aktörer som konkurrerar med ”statens” verksamhet? Ska det ens få finnas några privata hälsovårdsinstitutioner som gör ett marknadsmässigt försök att erbjuda en mer kvalitativ vård än landstingens? Ska det ens få finnas några äldreboenden som har en privat huvudman?

Let’s face it. Vi lever inte längre på 60- eller 70-talet. Vi sitter inte och tittar på SVT1 om kvällarna. T.o.m. Sveriges Television har ju nu fyra egna kanaler! Det är dags att vakna, Lars Ohly with friends, och acceptera att marknadsekonomin är här för att stanna.

Låt oss rösta rätt i höst. Allt höger om Miljöpartiet är att föredra, eftersom även (mp) som ju annars kan vara ganska sympatiska om siders, tycks ha vikit ner sig för för den gammalmodiga och väl beprövade sovjetiska vänsterretoriken.

Häromdagen så bordade ju Israels arme (IDF) några båtar som var på väg med en hjälpsändning till Gaza. Händelsen utvecklades till en konfrontation, där 9 av fredsaktivisterna ombord på båten Mavi Marmara dödades, vilket självklart är en tragedi. Men det är inte alls lika självklart vilka som egentligen bär skulden för det inträffande.

Titta på den här videon, filmad och publicerad av IDF. Fråga dig själv efteråt: är verkligen dessa ”fredsaktivister” så oskyldiga och harmlösa som vissa vill göra gällande? Är verkligen Israel ”Satans mördare”, som Vänsterpartiets Lars Ohly m.fl. vill göra gällande?

Man kan inte påstå att de precis är några pacifister, åtminstone… Då attackerar man inte soldater med järnrör!

Niklas Wykman, ordförande för MUF, Moderata Ungdomfsörbundet,  uttalade sig om saken via Facebook. Det intressanta är det efterspel som uttalandet fick. Partisekreteraren för Moderaterna, Per Schlingmann, betecknade uttalandena som ”orimliga och olyckliga”. Detta visar på den otroliga politiska korrekthet som råder i Sverige. Våga inte säga något som strider mot det allmänna politiska koncensus som råder; kritisera Israel, och tala inte om t.ex. det faktum att även Egypten blockerar gränserna till Gaza-remsan. Nej, det är ju bara Israel som är boven. Förstås.

Det är självklart att Israel begick misstag i det som hände. Där tycker jag inte vi behöver diskutera så mycket. Men samtidigt tycker jag man känna en djup förståelse för de IDF-soldater som skickades ner (från luften) till Mavi Marmara. De blev ju ganska så direkt attackerade av dessa ulvar i fårakläder som kallar sig ”fredsaktivister” (Ni vet väl att Antikrist också kommer vara en fredsaktivist, btw?). Vad ska man göra om man blir attackerad med järnrör? Vända andra kinden till? Den som påstår något sådant har totalt missförstått Jesu ord, skulle jag vilja påstå.

Grundproblemet med hela Ship to Gaza-rörelsen är att man ger sig in och lägger sig i en väpnad konflikt mellan två parter – Israel å ena sidan, och de palestinska Gaza-araberna, ledda av Hamas, å andra sidan. Att tro att man bara kan komma här och segla in i ett krig är väldigt naivt, och tyvärr typiskt svenskt (i negativ bemärkelse).

Det hela visar på följande saker:

• Den politiska korrektheten råder och partipiskan viner, som den brukar göra. Våga inte ha någon annan åsikt än det allsmäktiga politiska etablissemanget!
• Ship to Gaza-rörelsen var ingen äkta pacifistisk rörelse, som helhet. Enstaka personer kan absolut ha varit det, och dessa har jag inget ont att säga emot.
• Lars Ohly skulle bli en fruktansvärt dålig utrikesminister, beträffande Sveriges relation till Israel. Rösta i höst, och rösta på ett parti som åtminstone har någon respekt och förståelse för den israeliska politiken…

Men sedan kommer vi förstås in på det här med kompiskopiering, och var gränserna egentligen går. Den diskussionen tänker jag inte ta nu. Däremot är det helt klart att det mesta av materialet som distribueras via Pirate Bay är åtminstone i en gråzon för vad som är lagligt eller ej. Nu tänker jag alltså inte på själva torrent-filerna, utan de ISO-filer, AVI-filer, ZIP-filer etc som tillhandahålls via nyss nämnda torrent-filer; de innehåller i nästan samtliga fall upphovsrättskyddat material som inte får kopieras utan begränsningar.

Det har varit min uppfattning att det därför är ganska vettigt att man låter stänga ner Pirate Bay eftersom den som sagt ägnar sig åt ”medhjälp till brott”.

Men ikväll började jag fundera… vänta lite nu? Det handlar ju om en sajt som ännu inte dömts, hur kan man kräva att en icke dömd sajt stängs ner? Är det inte ganska farligt om sådant sker?

Tänk om detta är en del i förberedelserna inför ändens tid? Tänk om detta bara är början? Det riktigt allvarliga i det hela är ju att en domstol åsidosätter några grundliga rättsliga principer (yttrandefriheten, rättssäkerheten) och utdelar ett hot om vite på 500 000 SEK om inte Pirate Bays internetleverantörs internetleverantör stänger ner sajten.

Tänk om nästa steg är att bygga upp ett ännu rigorösare kontrollsystem? Det kanske görs under upphovsrättens täckmantel; orsaken kanske sägs vara att hindra folk från att piratkopiera, då inga andra medel tycks räcka till.

Men tänk om den verkliga orsaken till detta system (andligt sett; jag menar inte att de människor som driver detta personligen är medvetna om vad de är en del av) är en del i uppbyggnaden av det kontrollsamhälle som kommer att användas av det antikristliga världssamfundet i ändens tid för att hålla koll på, och förtrycka, dem som vägrar att ge upp sin tro på Jesus, som vägrar att låta sig styras av det antikristliga systemet, och som vägrar att ta vilddjurets märke på sin panna eller hand (Upp. 13:16-17). Huvaligen säger jag bara!

Det är nästan så att man är benägen att rösta på Piratpartiet, för att motverka denna utveckling. Jag skojar inte! Det handlar faktiskt inte om att jag stöder Pirate Bay, utan om att jag ser det allvarliga i den här samhällsutvecklingen.

Någon annan som ser samma sak som jag?